Om Internet och infrastruktur.

Posted on 2010/01/26

17


Igår kväll hade Piratpartiet i Lund ett möte om kommunpolitik. Under mötet kom vi att debattera en av punkterna i kommunprogrammet ganska så intensivt och jag hamnade snart i opposition till resten av gruppen. Det hade nog till stor del att göra med min liberalekonomiska inriktning till vad staten bör förse medborgarna med samt en rädsla att Piratpartiet ska gå för långt ut åt sidorna i de delar av fördelningspolitiken som tydligt visar motsättningar mellan höger och vänster.

Frågan gällde följande att-sats:

Vi vill:
– att kommunen ska se informationsinfrastruktur som lika viktig som övrig vital infrastruktur.

Diskussionen som följde handlade om definitionen av ”rimlig kostnad” och flertalet olika alternativa lydelser av det uttrycket. Den mest radikala som kom fram var att kommunen skulle erbjuda helt gratis bredband till kommunens invånare då internet skulle likställas med infratruktur i samma mening som vägnätet och avlopp. Därefter formulerades meningen ovan.

Det är en definition jag inte alls är bekväm med. Tanken bakom den idén var att man skulle betala en högre engångsavgift för att ansluta sig till nätet och därefter skulle det vara gratis så länge du bor kvar på den adressen (eller för alltid, åsikterna gick isär). Det finns flera anledningar till att detta skulle vara en dålig idé.

För det första innebär det att underhåll av nätet och infrastruktur skulle finanseras med fler kommunala skatter utan att det finns någon egentlig anledning att göra det. För det andra så skadar det den företags och entreprenörskultur som redan finns bland bredbandsoperatörer. Man eliminerar möjligheten att komma på smarta marknadslösningar och att optimera tjänster efter kundernas behov.

Däremot kan jag köpa att man jämför informationsinfrastrukturen med till exempel järnvägsnätet. Där står det offentliga för stommen av infrastrukturen men de som sköter driften, står för underhåll och service är alltid privata bolag. Nu fungerar visserligen inte svenska järnvägsnätet optimalt här heller, men det är principen som räknas.

Ett perfekt exempel på varför en mer marknadsmässig lösning är att föredra är till exempel de barnfamiljer eller andra som av någon anledning vill köpa internet med restriktioner. Om man vill att ens barn inte ska komma åt t.ex grov porr före en viss ålder ska det vara möjligt för en barnfamilj att köpa ett paket med filtrerat nät från en bredbandsoperatör. Skulle staten istället vara de som ska stå för liknande paketerbjudanden så kan det öppna för ett mer utbrett godtycke i form av censur och allmän filtrering. Att låta bredbandsoperatörerna göra detta är det som vissa menar är riktig nätneutralitet.

Nej, låt bredbandsoperatörerna sköta all drift på nätet. Marknadsmässiga lösningar kommer fungera bättre på det området än offentliga dito.

För övrigt har jag precis som Anna Troberg åsikten att Piratpartiet inte bör bre ut sig för tunt utan fokusera på det vi verkligen kan och inte ta in för mycket för snabbt.